God Jul!...

...så här ett par dagar senare! :) Vi har haft en toppenjul trots stora förändringar i vår sedvanliga tradition. 

Igår landade vi på hemmaplan efter en tripp till min familj. Ett snabbt och hysterisk besök med alldeles för många man ville träffa men med alldeles för lite tid. 

Det viktigaste av allt var att mina föräldrar och syskon fick träffa barnen! Och det fick de! <3

Jag har (som ni kanske inte ens minns längre) babblat om en stor förändring och en stor överraskning som jag skulle kläcka här på bloggen för lääänge sen. Men då det dragit ut på tiden så har det inte funkat. Nu trodde vi att det skulle vara klart att kunna berätta på julafton - men icke! 

Så nu vet jag ingenting längre. Vet bara ATT det kommer snart :)

Och då med bravur!!!

Morgonen idag startade jag på gymmet! 45min gym och 45min cardio på crossen. Skönt att vara igång igen efter ett par dagars vilande och slappande. Men nu är jag tillbaka där jag ska vara.

Vad gör ni idag?

/Mama, vinkar av mannen och funderar på vad eftermiddagen/kvällen har att erbjuda

Min önskelista tycks gå i det rosa tecknet!

Mannen efterfrågade en önskelista inför Tomtens ankomst 😉

Och efter att sammanställt de första önskningarna upptäckte jag att de visst går i rosa. 

Jag har blivit en sucker för roseguld!

/Mama, har vinkat av mannen idag och ser fram emot slutet av veckan när han är tillbaka igen 😔💕💗

Uppvaket

Som sagt är man inte så tuff som vuxen - speciellt inte när ens barn blir sjuka. 

Vår fina lilla Lillebror blev idag akutopererad. Allt har gått bra och han är uppe och springer i vanlig ordning igen. Tapper, stark och tålig är några av orden som flitigt använts av personalen idag. En personal som är och har varit fantastiska flera gånger om. 

Vi vill tacka för alla sms, samtal och tankar vi fått från er idag. Det värmer och betyder så mycket. 

Nu ska vi vila och komma på fötter så fort det bara går. Längtan efter L gör oss galna.

Tack igen ❤️❤️❤️

Det går fort...

...mellan toppar och dalar.

Vi vilar nu för att orka med morgondagen. Ibland är man inte speciellt stöddig som vuxen. Särskilt inte när det gäller ens barn.

Vi flänger och far och har parerat mellan olika kovändningar hela dagen. Tillsist är vi iaf hemma för att få sova. Och för att behöva kliva upp i ottan igen. 

Vad har vi att sätta emot? Nu kör vi!

Mot en friskare framtid!!!

"Det plötsliga beskedet om fadersskap"

Imorse när vi gick till FS fick L verkligen mannen på gatan att vakna till.

Han gick där i lugnan ro. Trött och strosande. Plötsligt ser han en mamma med två barn. Ett av barnen sitter i vagn och ett som går bredvid, hand i hand med sin mamma.

Då utbrister L;

"Titta mamma, där kommer pappa!!!"

Han saktade in. Log osäkert. Jag såg att han fumlade efter någon snabb replik att kontra med. Förgäves.

Jag fann mig snabbt och pratade extra högt till L;

"Neeej, det är inte pappa! Din pappa är på jobbet (skattar) (och lådsas oberörd) (trots att det av någon konstig anledning kändes obekvämt även för mig)

Vi möts på gatan. Jag nickar mot honom och ger en blick och ett himlande med ögonen som säger; "ungar!"

Han ler nu lite. Vi passerar varandra. Vi går vidare mot FS. Och han åt sitt håll - men nu garanterat mer vaken än vad han möjligt kan bli denna vackra dag!!!

/Mama, älskar barns spontanitet (helst andras barns) ;)))