Just nu händer en del jobbiga saker. Och även om detta varit en mer personlig blogg så hade det här varit för privat. Jag hade inte berättat ändå.
Men det är nu behovet av att skriva blir som störst. Därför att det svårt att veta om jag ska dela med mig kryptiskt eller låta bli helt och hållet.
Idag är i alla fall en tung dag och mitt mammahjärta slår stressande fort. Jag vill bara backa. Ligga och blunda. Föreställa mig att tiden står stilla.
Ovissheten gör mig svag men att lägga över kontrollen hos någon annan gör mig galen.
Nu går vi upp och möter denna dag. Tar den som det är meningen att vi ska möta den.
Det blir bra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar