"Visst gör det ont när knoppar brister..."

"...ont för det som växer och det som stänger"

Lite vår. Mycket känslor. Lite ensamtid. Mycket tankar.

Idag är känslobanan i min bröstkorg i gungning. Hjärtat vill pumpa alldeles för hårt. Tårarna bränner bakom ögonlocken. Men från ingenstans kommer plötsligt en skön känsla av lugn och vardag.
Det här brottas jag med idag.

Jag har för första gången lämnat Lillebror på förskolan - själv - utan mig. Jag fick tid. För mig själv. Egentid. Tid som jag inte alls visste vad jag skulle gör med. För jag var tvungen att frenetiskt titta på telefonen så jag inte skulle missa ett eventuellt samtal. Och plötsligt kom det. Samtalet. "Förskolan" stod det i displayen. Signalen hann nog inte ens gå fram helt innan jag svarade. Med luren mellan örat och axeln var jag redan på väg ut i hallen och plockade ner skorna från skohyllan.
I andra sidan luren hörs Lillebrors underbara FS-fröken som glatt säger:

-Allt går så himla bra! Han sover i vagnen här nu. Så jag tänkte bara säga att du behöver inte komma till 12 som vi först sa. Det räcker att du kommer till 14.

Snopen stod jag nu med mina redan påsnörade Converse i hallen. Varför kändes det inte bra. Varför denna plötsliga ångest. Vad ska jag göra i 3h till - själv. Min lilla bebis klarade sig alltså utan sin mamma - i 5h!!! Vilket resulterar att han inte är någon bebis längre. Han är en duktig, självständig liten pojke som har börjat på förskolan.

Aj aj aj...oj oj oj, vad ont det gör i mammahjärtat att inte längre ha en bebis. Nä, det får nog blir en till framöver. För skaffar vi en till kommer väl den förbli bebis va!? Så är det väl ;) Vaddå??? Kommer den OCKSÅ att blir stor? Hmm...

Nej då. Var det lider kommer jag nog även denna gången, precis som med Skorpan, att komma till en vardag. Uppskatta denna förändring från att bara vara mamma till att hitta den där andra personen jag en gång var. Den som jobbar. Inte tokstressar för att komma hem när jag väl gått ut. Och inte ALLTID i första hand dra mig till barnavdelningen på varje klädesaffär.

Men tills dess att "den personen" visat sig tänker jag tycka synd om mig själv att jag inte längre har någon bebis. Och börjar att fira med ledighet från FS imorgon :) Ska gulla och pussa på mina små trollungar extra mycket heeeela dagen.

/Mama, är en stolt Mama till två barn. Inte till ett barn och en bebis <3