måndag 8 juli 2013

Och så "rasar" man...

...över polisens skjutning av den galne mannen som gick lös med stor kökskniv i Varberg?

Vi pratade just om detta igår. Undrar hur lång tid det tar innan allmänheten kliver in och "ojar" "buar" och "bäar" över polisens utförande av händelsen. Och det tog tills idag. 

Vad jag är intresserad av är vad dessa personer som uttalar sig har för idéer om hur detta skall skötas istället? 

Ska ena efter andra polismannen också få bli ihjälhuggen av mannen bara för han inte vill släppa kniven? Ska fler oskyldiga, sovandes och/eller förbipasserande bli nedstuckna? Hur många krävs för att gränsen ska bli nådd???

För jag kan själv inte garantera vad JAG hade gjort eller inte gjort, som mamma, om mitt barn blivit dödad i vårt hem, sovandes i sitt rum.

Jag mår illa av allt "snack"!

Nu menar inte jag att det är bra att polisen dödar, att NÅGON dödar. Utan jag tycker den här polisen tog händelsen precis rätt. Han gjorde sitt jobb. Tyvärr ingår det i hans jobb att behöva skjuta. Och jag har väldigt svårt att tro att han GÄRNA gjorde det. Han blev tvungen. Han gjorde det för sitt liv och för att rädda liv.

Om inte polisen får ingripa vem ska göra det då?

/Mama, som irriterad Mamma




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar