Till vilken nytta?

Nu kommer ett irritationsinlägg. Så för dig som inte tycker om gnäll och/eller att bli uppläxad av mig - varsågod att sluta läsa NU! ;)

Tanken med den här bloggen är att fokusera på träning, att lära sig att hitta en träningsstill som passar mig som 2-barnsmamma. Hur intresset för nyttig och god mat hjälper till med resultatet i träningsdjungeln. Självklart är en idé att dela med mig av detta. Höra vad ni andra tycker, vet och kan bidra med. Känna igen oss när man "sitter fast", när livet inte alls blir som man tänkt, sömnlösa nätter och återfall :) Men det är för MIN skull. MITT intresse. Detta är ingen välgörenhetsblogg. Så för dig som sitter hemma och tycker jag är patetisk och FÖR mycket. SLUTA läs för 17.

Där emellan kommer min familj in i bilden som jag också skriver om. Min vardagliga vardag.

Men nu till poängen.

Jag har gått in till 110% med att komma i mitt livs form. Detta med hjälp av Olga - Mammafitness. Tappa mina sista kilon som jag burit med mig i livet alldeles för länge. Jag stävar efter att få gå till gymmet och träna för HÄLSANS skull...INTE för att gå ner i vikt. Hajar ni skillnaden!?

Och tänk att det var då ett jävla kackel från höger och vänster nu när jag börjar få resultat.

"Börjar inte det här stiga dig åt huvudet nu?"
"Går du inte till överdrift?"
"Man måste ju njuta av livet också"
"Bara så länge du själv mår bra så..."
"Det här kan du gott unna dig"

HERREGUD!

Klart som fan detta stigit mig åt huvudet, hur ska jag annars ta mig igenom det? Jag måste gå "all in" för att det ska funka. Kör man nån "varannan dag" metod visas inga resultat.

Går till överdrift? Kalla det vad du vill men du som säger det kan omöjligt ha kämpat mot kg och hälsa någongång.

Det här med att njuta av livet. Vem har sagt att jag inte gör det nu? Eller kanske det blir så att jag inte får njuta så länge som jag vill på grund av andra ohälsosamma tillstånd man kan hamna i med en svag kropp och för många kilon.

Och att "unna mig" behöver inte vara choklad, vin, såser, gratänger och godis. Det kan vara en heldag med en väninna - helt barnledig! En långpromenad med favoritmusiken i öronen. Strosa runt i möbel- och heminredningsbutiker och få inspiration. Gå till frisören. Listan kan bli lång.

Visst kan jag gnälla över att ta på mig träningskläderna och det tar emot mellan varven. Men det gör väl många saker i livet. Vet inte riktigt att jag studsar upp varje morgon när jag jobbade och tyckte det skulle bli skitkul. Men lön vill jag ha! Eller när jag gnäller över vakna nätter med skrikande barn som till varje pris ska gå upp 5:30. För det önskar jag inte bort barnen!

När jag signade upp för Olga sa hon;
Se till att vara omsluten av människor som lyfter och stöttar dig. De som inte tror på dig kan du skjuta till sidan. Framför allt är det viktigt att din familj stöttar dig till 100%, Det kommer bli en tuff resa. Men det kommer också bli ditt livs resa - om du satsar helhjärtat. Nu går vi i mål.

Så där. Nu tror jag, jag fått ur mig det mesta. Inte för det kanske leder någon vart men det är gott för MIG att jag skrivit det och att jag fortfarande, efter snart 6 veckor, är lika taggad!

/Mama, är jäkligt nöjd över sin insats