Barnen tyckte att vi skulle gå upp 5 idag. Jag och mannen höll inte riktigt med. Söva om, söva om...
Äntligen, tillsist, somnade de båda om - men för mig var det omöjligt. Lika bra att gå upp. Så nu sitter jag här. Har förberett den sista överlämningen från mitt tidigare jobb. Och på måndag lämnar jag in min dator. Då blir det definitivt.
Och det känns så himla skönt att det äntligen kan sättas en punkt. Det värsta jag vet är när saker och ting ligger och "släpar"-
Men nu ska jag göra mig iordning och invänta min kollega.
Dessvärre ser det ut som om vi måste uppsöka läkare för Lillebror idag. Tror han kan ha ont i örat. Alla har sagt - "oroa dig inte, du märker om han har ont i örat. Det går inte att undgå".
Men så igår träffade jag en mamma på fs som berättade om sin flicka. De hade varit till akuten för en annan sak och det upptäcktes då att hon hade en trumhinna som höll på att spricka. Inte ett ljud från henne. Då det där att det ska göra så himla ont är bara skitsnack!
Lillebror har varit halvrisig länge. Och tar sig ofta för ena örat. Nu ska det kollas upp.
/Mama, ska berätta något skoj lite senare...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar