Måtte dagen ta slut snart.

Jag som annars ÄLSKAR fredagar kunde inte önska bort denna mer. 

Fy 17.

Detta är världens längsta dag.

Som om att det inte räcker med att L har (hade) magsjuka och ingen av oss sovit inatt. Så är magsjukan idag som bortblåst (vilket är fantastiskt) MEN...barnen kan inte vara i samma rum UTAN att halvt slå ihjäl varandra. Lillebror är inne i fasen då han slåss. L skriker "nu slåss han igeeeeen!!! Maaaaammaaaaaaa, hjäääääälp!!!!!!"

Så slår hon tillbaka innan jag hinner dit.

Lillebror gallskriker för hon slog tillbaka. Jag markerar med ett "nej" och "ajaj" och "då-får-du-inte-vara-här-med-oss snacket" och "klappa fint istället" och och och och och och.....

...pang! Han slår igen. Tillbaka på ruta ett.

Ett viktigt möte hade jag idag. Ett VIKTIGT. Fick självklart ställa in. Antiklimax.

Mannen jobbar till 18. Och SJÄLVKLART hela helgen. Utan bil på 69kvm med två skrikande och bråkande barn - med regnet som fullkomligt ÖSER ner utanför. DET är ingen rolig helg.

Måtte den vara över snabbt.