Jag är bara tvungen att skriva ett inlägg gällande vår förlossning. Sitter och tittar på "En unge i minuten" och förundras över hur mycket de skriker. Att de bara orkar skrika så mycket(?) Nu är iof just detta avsnittet inte det värsta men ändå. Jag tyckte inte jag "kunde" skrika eller säga "jag kan inte mer". Vaddå "kan inte"? Tryck bara för 17 gubbar!!!! :)) Det fanns ju annat att lägga kraften på än att skrika. Hur som helst.
Ett minne vi har som är lite roligt.
Nu hade jag en väldigt snabb förlossning där jag är glad att jag fick av mig skorna innan det var dax ;) Men när vi precis hade kommit in till förlossningsavdelningen och jag hade fått lustgas frågade sköterskan hur det kändes och om jag hade tänkt mig någon annan bedövning.
Jag började fråga om ryggbedövning. Det söta sköterskan började berätta och förklara. Jag ställde följdfrågor och hon berättade vidare. Efter ett längre utlägg och ett konstaterande att det egentligen är lite sent för mig att få bedövningen frågade hon: "hade du velat haft ryggbedövning?"
Jag som precis andats genom en värk med min lustgas tog bort masken från munnen och skakade på huvudet och sa: "NÄÄÄ, nej, nej, jag ska inte ha ryggbedövning. Jag undrade bara".
Hahahaha, stackars min man. Han tyckte jag var lite väl frågvis när jag iaf inte hade tänkt ta den.
Den söta sköterskan skrattade och strök mig på kinden och sa: "Du, nu föder vi barn!". "Ja", svarade jag och tog masken och la mig ner igen.
Jag hade velat höra mig själv svamla om den där ryggbedövningen. Jag hade betalat mycket pengar för att fått höra det. Hahaha...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar