Finns det något bättre...

...än att ha båda barnen sovandes (OBS! sovandes - inte skrikandes) bredvid sig om natten!

Det är en härlig och trygg känsla på något konstigt sätt.

När L vaknar om natten så ska hon sova på soffan(?) Jag vill gärna att hon lägger sig mellan oss istället för själv på soffan. Men oftast vill hon inte det. Men nu inatt (tidig morgon) kommer hon och vill ligga bredvid mamma! Hur mysigt som helst!

Så här ligger jag nu. Beundrar mina bedårande barn och kan inte somna om. Den där överväldigande lyckan infinner sig som ett rus i kroppen. Det gör sömn till en omöjlighet.

/Mama, kan i stunden inte komma på någonting som är bättre än det här!